thailandscherloff

I tanken så är sandstenen redan borttagen från pooldäcket och ersatt med ett teakdäck (odlad teak enligt certifikat från leverantören). Vi väljer att lita på den uppgiften eftersom det verkar vara ett etablerat och seriöst företag. Men 100 % säker kan man ju förstås aldrig vara på någonting här i livet.

Vårt pooldäck är belagt med sandstensplattor. Rätt så snyggt egentligen, men plattorna är ojämna vilket gör att solsängar, bord och krukor har svårt att stå riktigt plant, de vill gärna vicka lite fram och åter. Plattorna är inte helt angenämna att gå på och dessutom växer det svartmögel på sandstenen under varje regnperiod. Detta är något helt naturligt, men det är svårt att få bort och man får ägna många timmar åt att tvätta rent plattorna med högtrycksspruta.

Vi har därför planer på att byta ut sandstensplattorna mot ett däck i massiv teak. Teak anses vara världens starkaste och motståndskraftigaste träslag och innehåller olika oljor som gör att det är mycket motståndskraftigt mot väder, vind och insektsangrepp. Dessutom är ju teak mycket snyggt, både i möbler och golv.

Jag har varit i kontakt med ett österrikiskt företag som heter Kaindl som specialiserat sig på trägolv etc. Kaindl har filialer på många olika ställen i världen, däribland Phuket. Deras ägare Matthias har mailat över information och bilder till mig och vi kommer att ta kontakt med honom när vi kommer ner i maj. Det känns roligt att ha något litet förändringsprojekt på gång och jag hoppas och tror att det här kommer att ge ett lyft till vår trädgård och poolområde.

om man ska få med sig en massa godsaker till Thailand...

Idag har jag shoppat loss på ICA. Vad det blev? Jo, 10 påsar Ahlgrens bilar till extrapris. Bilar är mitt absoluta favoritgodis, på delad plats med Daim. Nu kan man ju inte mumsa i sig 10 påsar bilar i ett nafs, men vi har ju många filmkvällar framför oss så man får väl hushålla med godsakerna och knäcka en påse per vecka eller så... Bilpåsarna är datumstämplade med bäst före april 2011 så jag kanske köper några påsar till i morgon och trycker ner i resväskan.
Det lär nog slinka ner lite andra godsaker också innan det bär iväg. På Phuket finns det två stora, tjusiga matbutiker som säljer en mängd importerade delikatesser från hela världen, men Daim och Bilar har jag inte hittat där tyvärr. Norsk lingonsylt, färsk lax från Tasmanien, goda brieostar från Frankrike och stora färska jordgubbar från USA hittar man däremot. Och jag som ääälskar god mat, gissa om jag gillar att botanisera i dessa affärer...

När vi åkte ner till Phuket senast var den 17 december. Den dagen var det snökaos och blåste en iskall nordlig vind. När vi parkerat vår bil på långtidsparkeringen vid Arlanda och stod och väntade på matarbussen in till terminalen kändes det som att man skulle frysa ihjäl för man är ju inte dirket vinterklädd när man ska resa till tropikerna. När den gula bussen äntligen närmande sig kom S på att han glömt sin laptop i bilen. Något annat alternativ än att gå tillbaka och hämta den fanns inte. Vi hade 68 kg packning plus två tunga handbagage så jag kunde inte själv ta alla väskorna och åka i förväg in till Arlanda. Det blev till att stå i den hårda iskalla vinden i 15 minuter till. Trots att jag är uppväxt i inre delarna av norrland kan jag inte minnas att jag någonsin frusit så in i märgen. Men efter en kvart kom bussen och när flygplanet ett par timmar senare lyfte från Arlanda var snö och kyla glömda och vi lutade oss tillbaka och drömde oss bort till det där första ljuvliga doppet i poolen...

Den 17 maj åker vi ner till vårt paradis igen. Kan man fira norska nationaldagen på ett bättre sätt än att äntra Thais jumbojet och flyga ner till sol och värme i Thailand? Jag tycker inte det! Denna gång kommer vi inte att behöva packa resväskan efter 3-4 veckor igen och känna den där obehagliga "åka-från-Thailand-ångesten" komma krypande. Vi kommer nämligen att stanna länge, länge och bara njuuuuuta, njuuuuuta! Efter den vargavinter som vi har haft, och fortfarande har, kan man ju inte annat än räkna dagarna tills befrielsens timme är inne.

På lördag åker två av våra vänner ner till sitt hus på thailändska fastlandet och de ska stanna en månad. Även om vi snart själva får åka ner så är jag i alla fall grön av avundsjuka, det är helt oundvikligt, men jag unnar dem verkligen att få fyra härliga veckor i den sköna värmen och kommer naturligtvis att följa deras blogg med intresse.