OBS! För att se alla bilder, klicka på "JUNI 2008" längst ner till vänster!

"Tillbakablicken" om hur vårt husbygge startade är ganska lång. Om du vill se alla bilder och text som hör till, välj "Juni 2008"  till vänster på startsidan.

Tillbakablickar på hur det hela började, våren 2005

Efter att ha semestrat många år på Phuket, föddes tanken på att det vore trevligt att ha en egen bostad i Thailand. 
TIll en början var det hela bara mest drömmar och fantasier, men ju mer vi tänkte på det desto mer sugna blev vi på att göra slag i saken. 

Jag tillbringade många timmar med att surfa runt på nätet och kolla på den uppsjö av mäklar- och byggfirmor som sålde bostäder i Thailand.

Så småningom fastnade vi för en svensk mäklarfirma som specialiserat sig på att sälja hus och lägenheter på Phuket. Att det för vår del blev just Phuket, beror på att vi semestrat där under många år och trivts väldigt bra.


I slutet av maj 2005 åkte jag ensam ner till Phuket en vecka för att rekognosera. Den svenske mäklaren var nere på Phuket då och han och jag åkte runt en dag och kollade på olika byggprojekt. Det fanns framför allt två byggprojekt som var av intresse, det ena låg norrut på ön, i provinsen Thalang, Där var det en fransman som byggde ett antal hus på beställning. 

Området låg emellertid avsides, långt från affärer och restauranger. Det enda som fanns runtomkring var gummiträdsplantager. Man skulle alltså vara tvungen att ha bil eller MC för att ta sig någonstans. Dessutom gav denne fransman inget profesionellt intryck. På de frågor man ställde fick man lite svävande, oklara svar. 


Vi åkte därefter vidare ner till den södra delen av Phuket, till ett område som heter Rawai. Där träffade jag den tyske byggherren Dieter Schultze som gav ett helt annat intryck än vad hans franska kollega gjort. Vad jag än frågade Dieter om, vad gällde husbygget, konstruktion mm, så hade han klara raka svar. Han förklarade också att hans målsättning var att bygga så nära tysk kvalitet som man kan komma, men gjorde också klart för mig att det inte i alla lägen går att nå den höga kvalitet som annars är tyskars kännemärke. Thailand är ett u-land och förhållanden och byggnadsmaterial är inte riktigt desamma. Dieter gav ett så positivt intryck att jag kände mig rätt så förvissad om att det här var det rätta för oss.
Som av en slump hade han dessutom fått en förfrågan från en man från Hawaii om att dela tomt i två mindre (de tomter Dieter erbjöd var rätt så stora, och därför dyra). Detta passade oss precis, eftersom även vi önskade en lite mindre tomt. 


Jag återvände till Stockholm med utförliga specifikationer och ritningar med mig i bagaget. Det tog sedan inte lång tid för mig och min sambo att bestämma oss för att slå till. Vi meddelade detta till Dieter, betalade en handpenning och sedan var det hela igångsatt. 


Bygget påbörjades årsskiftet 2005-2006. Vartefter bygget fortskred, mailade Dieter över bilder till oss, vilket naturligtvis var mycket uppskattat. Han hade lovat oss att vårt hus skulle stå klart i december 2006, så vi litade på det och beställde flygbiljetter för att kunna fira vår första jul i eget thaihus. 


Tidsschemat höll och den 14 december 2006 anlände vi, fulla av förväntan. Jag kan nog påstå, att det var den mest spännande dagen jag upplevt, när taxin körde upp till huset och vi låste upp dörren för första gången.
Huset motsvarade mer än väl våra förväntningar och vi har kommit att bli alltmer fästa vid det för varje gång vi varit där. 
Planerna är nu att så snart plånboken tillåter, flytta ner för gott, och bara tillbringa några veckor i Sverige under sommaren. 


Scherloff Co Ltd - vår logga


Scherloff Co Ltd

Enda sättet att att som västerlänning kunna köpa mark i thailand, är genom att bilda ett bolag. Bolaget kan sedan köpa marken. Ett annat  alternativ är att man leasar marken av direkt av markägaren, i detta fall hade alternativet varit att leasa tomten av den tysk/thailändska lilla byggfirman Siam Business. Nackdelen med det är att man är i händerna på någon annan. Företaget man hyr av kan gå omkull och nya ägare tillkomma, ägaren kan också höja leasingavgiften i takt med att markpriserna skuter i höjden (just på Phuket har de redan tidigare höga markpriserna stigit drastiskt de senaste tre åren).
Då sitter man i en rävsax bildligt talat, man har inte något annat alternativ än att betala, hur mycket leasingavgiften än höjs. Av denna anledning valde vi att bilda ett bolag som köpte tomten. Vi leasar sedan tomten av oss själva, d v s av vårt eget bolag, för en symbolisk summa.
 


Att administrera ett företag i thailand klarar man inte själv, utan vi har en bra jurist som sköter allt det administrativa. Bolaget driver ingen verksamhet, men varje år måste revision ske och rapporter lämnas in till de thailändska myndigheterna. Allt detta sköter vår jurist, Mrs Joy, åt oss. Det vi bidrar med är att jag, som är managing director i vårt företag, en gång om året undertecknar ett 50-tal dokument. Ja, vi får naturligtvis även arvodera den goda Mrs Joy förstås...Det är dock inte någon hög kostnad med våra mått mätt.

Vid röda punkten ligger vår tomt, maj 2005


Stenmuren bakom huset byggs, 9 januari 2006


Tomten planeras, 27 februari 2006


Staffan och byggherren Dieter inspekterar bygget, april 2006


Huset är murat, stommen av järnbalkar, 10 maj 2006


Poolstommen är gjuten i betong, 10 maj 2006


Barfota i cementen, inte bra... 10 maj 2006


Arbetet med poolen fortskrider, 29 maj 2006


29 maj 2006


Sommaren 2006


Poolen nästan klar, sommaren 2006


December 2007


December 2007


Påsken 2008


April 2008


Thailändare är skrockfulla


Thailändare är skrockfulla och har en övertro på att vissa siffror medför tur. T. e.x så är siffran nio den allra mest lyckobringande tror de. Myndigheterna brukar ha auktioner där de säljer eftertraktade registreringsskyltar till bilar, t ex sålde man på Phuket nu i mars 2008 en registreringsskylt med siffrorna 9999 för 740 000 bath. Det motsvarar ca 150 000 kronor! En sådan summa är ju stor för oss, och för thailändska förhållanden så motsvarar den ca 3 årslöner för en genomsnittlig thailändare. På bilden ser man hur vackra thailändska flickor presenterar de skyltar som var till salu på Phuket i år. 



En annan märklig sak är att när en bil varit inblandad i en olycka, så flockas thailändare runt fordonet för att skriva ner registreringsnumret. Det används sedan när man spelar på lotto! Låter mycket motsägelsefullt för oss, det borde ju vara ett oturstal tycker vi, men av någon anledning som jag inte riktigt förstått, så tror de att det aktuella numret nu är lyckobringande. I thailand fyller man inte i sin lottokupong själv, utan det är lottsedlar som man köper med numret förtryckt. Därför kan inte alla spela med samma siffror/slutsiffror. Är det ett populärt nummer så tar dessa lotter slut i ett nafs. När kung Bhumibols (hans namn uttalas Phoomiphoon) syster, den mycket folkkära princessan Galyani Vadhana, dog tidigare i år, så tog lottokupongerna som hade slutsiffran motsvarande hennes dödsdatum slut mycket snabbt. Vår vän Ngiem var med oss i Phuket Town den dagen och han stannade till hos flera lottoombud, men lyckades inte få tag i en kupong med det åtråvärda datumet. 



Mer kuriosa: När en kvinna får en spontan abort, d v s missfall, kan familjen välja att spara fostret i sitt hem. Det döda fostret anses mycket lyckobringande och man tar fram det vid speciella tillfällen t ex när man ska satsa pengar på spel etc. I thailändsk press visar man bilder på ett helt annat sätt än vad vi är vana vid. Just en bild av en familj med sitt mumifierade foster i centrum, såg jag för ett tag sedan i en dagstidning. När det gäller publcering av bilder så visar man även mycket makabra bilder i tidningarna, t ex kan det vara en ihjälskjuten person som ligger i sitt blod på gatan, eller ett svårt brännskadat offer efter en eldsvåda. Ibland suddar man ut bilden just över ansiktet, men ofta så läggs bilden ut helt obeskuren. Detta känns mycket märkligt för oss, men de har ett annat sätt att se på sådana saker än vi, som gärna vill dölja eller försköna sanningen lite grann, eller ganska mycket t o m. 




Det är fascinerande att lära sig om alla olikheter i vårt och deras sätt att tänka och vara, men naturligtvis märker man även att det är mycket som är lika. Thailand kallas ju leendets land. Detta stämmer bra, för visst ler thailändarna ofta och mycket. Men leendet betyder långt ifrån alltid att de är glada. Inombords så känner naturligtvis en thailändare precis som vi sorg och oro i vissa situationer, men de visar det inte på samma sätt som vi gör. Vi har ju lärt oss att det är bra att visa våra känslor, men de har lärt sig motsatsen. Så när de känner sorg, oro, vrede, genans, förolämning etc. så visar de det inte utan visar i stället upp ett brett, vackert leende. Det är deras sätt att behålla ansiktet, att inte låta någon se vad de innerst inne känner. De vill inte själva förlora ansiktet, och de vill heller inte genera sin omgivning genom att visa sin sorg, ilska etc. 



Det skrivs ju ofta här i väst att thailändare alltid är så vänliga och glada. Det stämmer ju till viss del, men man ska komma ihåg att ett leende från en thailändare inte alltid behöver betyda det vi tror att det betyder. Men om man som västerlänning är noga med att bemöta thailändarna med respekt och vänlighet, och inte bemöter dem på ett överlägset och nedlåtande sätt, så får man ofta äkta vänlighet och ett varmt, äkta leende tillbaka.


Lycka till salu!


Lyckobringande olycka


Lyckobringande siffror


Lång tid kvar :-(

Räknade idag i min kalender och såg att det är ca 10 veckor kvar innan vi får åka hem igen. Det är alldeles för lång tid, men vad gör man? Det är bara att gilla läget, som man brukar säga. *** *** Vi åker ner den 29 augusti och stannar 24 dagar. Sedan några mörka höstveckor i Sverige innan vi den 20 december återvänder till värmen och ljuset. Vi stannar då i fyra veckor. ** ** Kuriosa: Köpte igår två burkar Abbas Matjessill till midsommarpris. Burkarna ska vi ta med när vi åker ner i december och de kommer att utgöra en del av vårt traditionella julbord. Vår trevlige granne Kent, en 60-årig man som flyttat ner för gott till Phuket, gästade oss förra julaftonen och vi hoppas att han vill göra oss sällskap även kommande jul. Vi brukar spela adventsmusik och äta pepparkakor, lussebullar och glögg på förmiddagen för att sedan avnjuta julmaten framåt kvällen. ** ** När julaftonen är till ända, så är även vårt julfirande slut. Man har inte så där jättestor lust med tomtar och julmusik när solen skiner, trädgården prunkar och termometern visar dryga 30 plusgrader. På sikt kommer nog även julaftonsfirandet att avta, men så länge vi tycker att det är trevligt så fortsätter vi med det. ** ** Det som nu ligger närmast, är midsommarfirandet. Vi tänker tillbringa helgen på vårt land, men tyvärr så lär väl vädret inte vara som man skulle önska, så det blir väl till att brassa i öppna spisen, äta mycket och god mat och kolla på några trevliga filmer på DVD:n. Men det kan ju vara trevligt det också förstås, men när man tänker på att det då vänder och går mot mörkare tider, känns ju lite kymig. ** ** PS om sex månader är det julrusch! DS

En stärkande frukost innan passet vid poolen tar vid...

Finns det något härligare än att vakna upp efter en natts god sömn, ligga och dra sig en stund och, efter bestyren i badrummet, göra i ordning en härlig frukost som avnjuts på terassen. Oftast brukar jag köpa ett exemplar av dagstidningen Bangkok Post dagen innan (den kommer till vår by först vid 13-tiden). Tidningen sparar jag till frukostläsning dagen därpå. Bangkok Post är en bra tidning som liknar vårt Svenska Dagbladet. Dagstidningar häftas inte ihop i Thailand vilket jag avhjälper med en liten häftapparat. Annars sitter man snart med en mängd lösa sidor fladdrandes i morgonvinden. Vårt frukostbröd köper vi hos en tysk bageributik/restaurang nere i byn. Den tyske ägaren bakar, tillsammans med sin thailändska fru, saftiga goda råglimpor, småfrallor och baguetter. Annars är det inte så lätt att hitta gott matbröd i Thailand. Det som säljs i vanliga affärer är endast förskivat franskbröd som mest innehåller luft. Thailändare äter inte själva bröd (om de inte slår på stort och besöker McDonalds förstås). Därför är det inte så lätt att hitta mjöl av god kvalitét heller. Vi har emellertid hittat en matbutik inne i Phuket Town, i det enorma köpcentret Central Festival, som säljer olika sorters mjöl, importerat från Canada. Denna matbutik har dessutom ett eget bageri där de säljer både olika sorters matbröd och härligt fikabröd. I julas sålde de till och med lussekatter! Kanelbullar har de också, och de heter faktiskt också just lussekatter och kanelbullar, med svensk text på hyllan!

En stärkande frukost


Sol och vind!


Husnumrering i Thailand

I Thailand har varje fastighet ett speciellt husnummer, som bestäms av myndigheterna. Vårt hus har fått numret 85/34. Vad jag har förstått så talar de första siffrorna om vilken by eller vilket samhälle huset ligger i, och de sista siffrorna fördelas på byns olika hus vartefter de byggs. VI har inte haft någon skylt det första året, men när vi kom ner i påskas hade vi en fin skylt invid grinden in till vår tomt. Det var vår god vän Ngiem som låtit beställa en handgjord skylt av ett hårt, tropiskt träslag (namnet har jag tyvärr glömt). På skylten står det, förutom husnumret, även Baan Scherloff, vilket betyder Scherloffs hus eller ordagrant: Hus/hem Scherloff. Bokstäverna är i gammaldags, snirklig thailändsk stil. Vi blev glatt överraskade för vi hade pratat om att beställa en fin skylt i trä i stället för de tråkiga små röda plastskyltar som annars är vanligt förekommande.

Baan Scherloff 85/34


Gräs behöver klippas nu och då

Vi har en trädgårdsfirma som regelbundet kommer och klipper gräset och ansar rabatterna. I Thailand använder de inte vanliga gräsklippare utan en maskin av typ röjsåg, försedd med en nylonlina som slår av gräset. Mannen som står och håller upp en presenning gör detta för att förhindra gräsklippet att hamna i poolen.

Gräsklippningsdags


Jag har lovat att smaka nästa gång!


Gatukök med frasiga insekter...


En gäst i vår trädgård


Byvägen i vår by Baan Sai Yuan


Härliga råglimpor hos vår tyske bagare


RSS 2.0