thailandscherloff

Här nere i Rawai har vi det varmt, eller hett rättare sagt. Temperaturen ligger på ca 35 grader om dagarna och enligt det som kallas värmeindex, d.v.s. när man räknar ut hur varmt det egentligen känns, utifrån luftfuktighet, (brist på) vindar etc. så har detta index idag legat på 41 grader. På fredag säger prognosen att värmeindexet kommer att ligga på 43 grader. Men vi klagar inte, värmen är ju en av anledningarna till att vi befinner oss här. Däremot så kan man inte vara så aktiv, svetten lackar och eftersom luftfuktigheten är så hög så fungerar inte svetten som den avkylare som den är avsedd att vara. Det är poolen och kalla drycker som gäller.

I natt vaknade vi vid halv-fyratiden av ett mycket kraftigt åskväder. Då vi glömt att dra ur sladden till DVD:n och TV:n sprang S upp och drog ur sladdarna. Sedan regnade det i ca en timme och det var inte något vanligt regn utan ett skyfall som riktigt dånade mot taket. I morse när vi gick upp vid åtta-tiden lyste solen som om ingenting hade hänt och vi har haft ännu en mycket varm dag. Vår granne Kent har varit över till oss med några orkidéer som han har skött om under tiden vi varit härifrån och det blev kaffe, mackor och lite nyheter från byn.

I förrgår, alltså dagen som vi kom, var vi så trötta så att vi stupade i säng vid halv nio. Väckarklockan var satt på 9.00 men efter att den ringt upprepade gånger stängde vi helt sonika av den och fortsatte sova och vaknade halv elva! Något sådant har jag aldrig tidigare varit med om, men vi behövde väl sova om oss ordentligt. Trots att vi satt (låg) otroligt skönt i nya säten i Royal Silk Class så blev det inte mycket sömn. Vi hade hela tiden oron för Assar i bakhuvudet och det gjorde att det var svårt att koppla av.

Efter en lång resa är vi nu äntligen på plats. Redan kl 10 hämtades vi av vår förbeställda taxi för transport till SAS Cargo, där vi skulle lämna in katten. Efter diverse pappershantering där så kunde vi åka vidare till Terminal 5 för incheckning. Det visade sig att en av våra resväskor vägde drygt 36 kg, och enligt bestämmelserna får inte något kolli väga mer än 32 kg. Det blev till att stuva om en del saker. När det var gjort hade vi en resväska som vägde exakt 32 kg, en som vägde drygt 27 kg och en tredje väska som även den vägde 27 kg. Maximalt skulle vi få ta med oss 2 x 30 kg, men vi hade tur och det blev aldrig tal om att betala för övervikten om 26 kg. Kanske blir man extra väl behandlad när man åker i första klass. I vilket fall var vi glada över det för varje överviktskilo kostar egentligen 380 kr. Så det skulle ha blivit ca 10 000 kronor i vårt fall.

Nu har vi lämnat in vår katt Assar på SAS Cargo. Han har försetts med mat samt två behållare med is ur vilka han kan dricka vatten under resan. Vi har också instruerats att tejpa matpåsar utanpå buren och på den finns också skrivna föreskrifter om hur ofta han ska ha ny mat. Flygplanspersonalen går ner till lastrummet och matar honom under resan. Hon som hade om hanteringen av Assar sa att hon ofta skickar katter ända till Australien och att det brukar gå bara bra. Det hördes ju förtröstansfullt så vi får hoppas och tro att allt ska gå bra.

Norges nationaldag firar vi med att styra kostan mot varma sköna Thailand. Det ska bli skönt att byta ut gråkylan mot ständig värme. Den här veckan tillbringar vi på Öland, men p.g.a. sköna maj inte alls känns speciellt skön, med snålblåst och kyla, så håller vi oss mest inomhus framför den öppna spisen. Det är ju inte dumt det heller... :-)

Den något kryptiska rubriken beskriver, på thailändska, vilka som åker ner till Phuket om 14 dagar, nämligen "två människor och en katt". Vi ska nämligen ta vår katt Assar med oss till Thailand. Vi har inte lyckats få något nytt hem åt honom och att förpassa vår familjemedlem till himlen är inte något alternativ för oss. Det blir nog en mycket jobbig resa för honom, speciellt som han starkt ogillar att åka bil. Flyg torde inte var så mycket bättre antar jag. Men nöden har ingen lag. I morgon ska vi till en dam i Vallentuna som har hand om den svenska karantänen för katter och hundar som kommer inflyttandes till Sverige. Hon sköter också om att ordna transporter av djur ut från Sverige. Av henne ska vi köpa en transportbur till Assar. Det går nämligen inte med vilken bur som helst, utan den måste ha en viss storlek, beroende på hur stor katten i fråga är. Den ska dessutom vara godkänd av det internationella flygorganet IATA. Nästa vecka har vi också tid hos en länsveterinär som ska undersöka katten och därefter utfärda ett intyg som vi ska visa upp när vi anländer till Thailand. Vi kommer då också att få utskrivet lugnande medicin att ge Assar inför den långa resan. Vi hoppas och tror att resan ska gå bra för honom och jag vet att när vi väl är på plats, och han får mat, vatten och får återförenas med oss, ja då kommer han att glömma den besvärliga resan och i stället trivas ännu bättre än vad han gjort hittills i sitt 8-åriga kattliv. Han kommer nämligen att halvt om halvt att få bli utekatt. Vi har redan börjat att träna honom att ha halsband, vilket har gått helt problemfritt. Han kommer sedan att få vara ute i trädgården i ett långt koppel, till att börja med. Senare kanske han kan vara utan koppel och få bli en helt vanlig utekatt. Assar är så tillgiven så han kommer springande så fort man ropar på honom, så jag tror inte att det är någon risk för att han kommer att springa iväg från oss.