Min vän "Gubben"

Jag har fått en ny vän, en hund av obestämd ras som bor hos de thailändare (byggarbetarfamiljerna) som huserar i sina baracker strax ovanför vårt hus. Hunden som bara verkar vara en valp, har de gånger vi tidigare varit här ibland legat och sovit utanför grinden in till vårt hus. Nu har den visat sig lite mer nyfiken och häromdagen så öppnade jag grinden, satte mig på huk och lockade på den. Försiktigt närmade den sig och nosade lite avvaktande på mina händer. Vilken kan vara den bästa vägen till en hunds hjärta, tänkte jag. Kanske några bitar av en kycklingfilé som låg kvar i kylskåpet sedan gårdagens middag. Sagt och gjort, kycklingen hämtades och snart hade jag vunnit hundens hjärta. Svansen gick som en propeller och den visste sig inte till. Kan nog tänka mig att det var första gången i sitt hundliv som den fick smörja kråset på det viset. Därefter kommer den ofta och står utanför vår grind (vi har en stor grind vid infarten till vår tomt och carport, som man drar åt sidan). Mitt hjärta smälter alltid och jag bjuder in den. Har nu ett lager i kylskåpet med godsaker som den får lite av. Än mer får den av kel och klapp och den njuter i stora drag.

Idag när vi kom hem från stan, kom den emot oss glatt viftande på svansen. Och kan ni tänka er, den hade splitter nya glasögon på sig! Om det var av märket Prada eller Mikli eller om hundar har helt egna designers (jag tror det) vet jag inte, men den såg för rolig ut! Det var förmodligen thaifamiljens lilla flicka som väl kan vara ca 6 år som ville göra hunden fin så här inför de stundande helgerna. Jag kunde inte låta bli att ta en bild som ni ser här nedanför. I och för sig kan det ju tyckas vara grymt att måla med en svart penna i ansiktet på en hund, men jag tror faktiskt inte att den lider av det. Jag berömde den och talade om för den hur jättebra den klädde i sina nya glasögon och jag tror faktiskt att han sträckte lite extra på sig!

Rubriken Gubben kommer sig av att jag inte kunnat uppfatta vad hunden heter egentlingen. Har frågat ägarna och de har svarat, men de pratar så fort och för mina ännu så länge oträndade thaiöron har det inte gått att uttyda hans riktiga namn, därför heter han bara Gubben vad mig anbelangar.

Idag var vi till ett ställe som heter Leam Hin där de bara serverar nyfångade skaldjur och fisk. Stället är uppbyggt på pålar över vattnet och är nästan enbart känt av thailändare. Deras mat är otroligt god och jättebillig. Vi åt ett jättefat med färska bläckfiskringar med friterad vitlök, ett ännu större fat med friterade jätteräkor samt fem paket, gjorda av bananblad, med en fisk- och curryröra inuti som bara är så otroligt gott. Därtill tre portioner ris och tre soda. Allt detta gick på knappt 75 kronor! Gissa om vi var mätta och nöjda när vi åkte därifrån...

Nu är det kväll och det är dags för det obligatoriska doppet i poolen. Från nätdörrarna till vardagsrummet letar sig toner från Madeleine Peyroux ut. Det kan knappast bli bättre tycker jag...

På återseende!

Kommentarer
Postat av: britten

Förlåt....500 gr chocklad....hälsa fina gubben

2007-12-19 @ 16:37:13
URL: http://pyrobritt.blogg.se
Postat av: cilla

Oh vilken fin, men tänk om han då blir jätte lessen när ni åker hem igen. Tror ju hellre han skulle bo med er än hos byggjobbarna
kram

2007-12-20 @ 08:53:23
URL: http://ickepickepo.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0